Den senaste månaden har jag börjat på säkert tio blogginlägg som handlat om fantastiskt bra saker. Problemet är bara att avsluta på ett bra sätt. Eller att ens komma till mitten. Att skriva inledningen kan jag, men sen tar det stopp. Det är med all viljekraft jag kan åstadkomma som jag skriver det här. Att göra saker som kräver lite eftertanke eller koncentration har verkat fullständigt omöjligt. Eller verkar, snarare. Det är viktigt med rätt tempus. 

Jag ligger efter i skolan. Fem av mina nära vänner har fyllt år, men jag har knappt sagt grattis. Jag röker ett halvt paket om dagen, minst. Verkligen inget går som jag vill. Jag vill bara göra allt jag kan för alla mina närmaste, egentligen alla jag ser, men jag orkar bara inte. Jag orkar ingenting längre. Det enda jag gör är att förstöra mig själv.

Nästa vecka ska jag till doktorn och förhoppningsvis får jag antidepp utskrivet. Det hjälper förmodligen lite.

Så alla ni jag är lite off mot (d.v.s. alla jag känner) - det är verkligen inget personligt, jag är bara inte riktigt mig själv just nu.