Pull Out My Insides
Jag behöver nog prata lite tror jag. Jag behöver diskutera, vädra tankar, bolla idéer och bara få kräkas ut allt som snurrar.
Jag har inte direkt något att klaga på. Jag har bara känner för att dela på en kaffe och en blåbärspaj och snacka. Fattar ni vad jag menar?
Fett ovärt inlägg. Ni får en dramatisk bild också.
Och hela tjocka släkten...
Den här helgen har jag spenderat hos min Farfar och Ulla. Jag har ingen farmor, för hon dog för massor med år sedan. Då gifte min farfar om sig med sin nuvarande fru, som heter Ulla. När jag var liten sa vi alltid att vi skulle "åka till Farfar och Ulla", och jag var så van vid det att jag till slut började fråga mina dagiskompisar om de också hade en Ulla. Till min förvåning var det nästan ingen som hade det. Världen är bra konstig ibland.
Min farfar är väldigt gammal. Sjuttio-någonting. Så gammal kommer aldrig jag bli, det är jag säker på. Min farfar kan också väldigt mycket, han spenderar dagarna med att läsa viktiga böcker av den senaste nobelpristagaren i literatur och öva på nästa stycke de ska spela med Katrineholms Symfoniorkester. Hur många klarar av det, liksom?
Jag har inte så mycket kontakt med min farfar, så de få besök jag och min familj gör i Katrineholm är enda tillfällena som jag får höra av honom. Det sker inte alls ofta, vilket kanske är lite tråkigt, fast samtidigt lite bra. Det vore väldigt pinsamt att sitta där runt middagsbordet och inte ha något att prata om.
Jag blev i alla fall ombedd att ta ett par bilder av min käre farfar nu i helgen, så det gjorde jag. En blev till och med så bra att jag vill lägga upp den här. Sen fick vi ett piano av dem också, de ska flytta och visste inte var de skulle göra av det. Så därav pianobilden.
För övrigt var det min farfar som kom på det fantastiskt fenomenala namnet "Palmfjord" som min släkt är den enda i Sverige om att heta. Bara det gör att coolhetsfaktiorn på honom stiger med minst tusen och lite till.
Nattliga Nöjen
Jag är trött. Fredagar är jobbiga dagar. När schemaläggaren på skolan schemat glömde hon nog bort att tänka några sekunder. Antagligen de sekundrarna hon la vårat schema. Att gå mellan 10-16.30 på fredagar är inte acceptabelt.
Sen fick jag ett samtal från mig chef som ville att jag skulle komma och jobba ikväll, och eftersom jag inte har så mycket till liv tänkte jag att "det låter ju trevligt".
Nu sitter jag hemma och har precis avslutat mitt projekt med LP-skivor. I torsdags gick jag och Alex till ganska sent, och sen skulle jag till banken en snabbis. Alex följde med mig dit och när vi var på väg till våra respektive bussar såg jag något som jag hade ett ganska konstigt minne av mitt på torget - två papperskassar. Jag och Alex kilade fram och kollade om det var det jag trodde att det var. För kanske en eller två veckor sen hade nämligen jag, Becca och Filip gjort ungefär samma sak och gått fram för att kolla vad som låg i papperspåsarna. Då tänkte vi att någon måste glömt dem, men eftersom de fortfarande stod kvar där när jag och Alex kom förbi mer än en vecka senare kan det ju rimligtvis inte varit någon som saknade dem. Båda kassarna var nämligen fyllda med gamla LP-skivor, så det var sjukt frestande att ta dem. Och så tänkte vi att det är ju bättre att vi tar hand om dem än att de står i regnet och förstörs. Det är ju ändå höst. Kalla oss tjuvaktiva om du vill det, men vad skulle du ha gjort?
Nu ikväll har jag satt upp de flesta på min vägg. Det blev ganska mysigt tbh. Bilden är dock så himla tråkig, det ser lite roligare ut i verkligheten. Men man kan inte orka engagera sig i bra bilder hela tiden. Ni ser vad jag gjort, det är det viktiga.
Att angöra en blogg
Idag har det hänt igen. Jag skulle faktiskt tippa på att det är ungefär ett år sedan sist. Jag har skapat en blogg. Sist ville jag bli proffsbloggare - det är inte riktigt min avsikt nu.
Förhoppningsvis blir det inte så många som följer den här bloggen, det blir bara stelt. Men känslan av att skriva av sig så att vem som helst kan läsa det, att lägga ut saker som vem som helst kan se och känslan av att få ha ett alldeles eget krypin som bara jag bestämmer över känns fantastiskt bra.
Ang. headern. Den är ful. Det tycker jag verkligen. Meeen.... Jag orkar inte lägga energi på att göra en fin header. Kanske någon gång när klockan inte är tolv på natten och jag ska upp astidigt och övningsköra imorn.
Anyways. Hoppas på att folk uppskattar det här initiativet. Tänkte nog inte bli lika aktiv på min ec-blogg nu. Eller nåt.
Hejsvejs.